Och himlen färgas av det nya året i sprakande guld, rött och grönt.
Berget vid byn. Ser ut över havet.
Blodet i mig gör ont.
Oron tränger sig på.
Mamma gråter.
Jag är aldrig tillräcklig stor.
Tiden läker inte alla sår.
Såren är broar mellan timmarna
och åren.
Vintern gräver igen ett hål i mig.
För vilken gång i ordningen
Jag stänger dörren.
Hit kommer ingen någonsin in.
1 kommentar:
gud så fina bilder.
2008 gör lite ont men å andra sidan så finns den inte mer nu.
2009, kom an bara. vi slår det med häppnad, en uppercut. från botten till toppen.
och till dig
önskan om ett så mycket bättre år på alla sätt. året då allt bara lossnade. the year så att säga.
nyårspussochkram
Skicka en kommentar