Carl-Einar sjunger om kraften och vingarna och drömmarna.
Kommer ihåg varför jag älskade honom.
Bravo Calle! Äntligen!
Rocky sätter ord på det
Precis som förra året.
Jag biter i örngottet och blundar och gömmer mig.
Jag vet att han kommer att vinna.
Han gör alltid det.
Varje gång jag ser filmen.
Men kanske inte den här gången
kanske.
Sven sitter vid sängkanten och gråter.
Ingmar har lagt sig att sova bredvid duvorna i Brunnsparken.
Allan spelar allan
Astrid berättar sina sagor
om och om igen.
Stephen ligger vaken
med monster under sängen
Elvis kommer på att han glömt
vem han älskade
Monica ler
med halvslutna ögon
Liza sjunger
New York
New York
2 kommentarer:
Jag är Narcissus.
Tror nästan att allt du skriver handlar om mig.
That was not me!
/M
Skicka en kommentar